Handledare

Instruktioner till ST-handledare


Handledarens roll

Handledaren står för stöd och vägledning av ST-läkaren under ST-utbildningen. Handledaren är den som har det huvudsakliga ansvaret för bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling, samt bedömningen av ST-läkarens kompetens inför specialistansökan. Om handledaren bedömer att ST-läkaren inte uppnått kompetenskraven bör det leda till en åtgärdsplan som utformas i samråd med studierektor.


Så ser en ST i anestesi och intensivvård på NUS ut i stora drag


  • 6 månader jourinskolning
  • 36 månader anestesi
  • 3 månader projekttid
  • 12 månader intensivvård
  • 2 månader transportblock
  • 1 månad smärtplacering


Specialanestesi/specialintensivvård

Det finns tre områden med specialanestesi med tillhörande intensivvård:


  • Barnanestesi/intensivvård
  • Neuroanestesi/intensivvård
  • Thoraxanestesi/intensivvård


Har man inte haft tjänstgöring inom dessa områden är en motsvarande kurs obligatoriskt.



Plan för ST

För de som har läkarlegitimation efter 2015-05-01 gäller Socialstyrelsens målbeskrivning SOFS 2015:8


Delmål

I målbeskrivningen anges olika delmål av a, b eller c-typ. När ST-läkaren gör kliniska placeringar eller går kurser bör det framgå av intyget vilka delmål som berörs.


Delmål av typen a & b (specialitetsövergripande)


Uppnås genom

  • LEKA-kursen som ges inom VLL
  • Kvalitets- och utvecklingsarbete som görs under ST
  • Skriftligt arbete enligt vetenskapliga priciper


Delmål av typen c


Dessa är specifika för specialiteten anestesi och intensivvård. De uppnås genom kurser och kliniska placeringar.


Utbildningsbok

Socialstyrelsens målbeskrivning är ganska allmänt hållen och noggrannare specifikation av vad delmålen innebär ges i SFAIs utbildningsbok.



Handledarens uppgifter


  • Uppsövning två gånger under ST-läkarens placering som sövUL. Första gången efter cirka fyra veckor (ASA 1-2 patient) och andra gången under sista veckan (ASA 3 patient). Detta kan delegeras men hjälp i så fall ST-läkaren att få tag i en specialist för uppsövningen. Be också i så fall om återkoppling från uppsövningen, för att bedöma om ST-läkaren är redo att avsluta söv-UL-placeringen.


  • Hjälpa ST-läkaren att göra upp en preliminär plan för ST. Diskutera om det är några speciella områden som man vill lägga extra tid på.


  • Ta del av och ge strukturerad återkoppling till ST-läkaren avseende kompetensutveckling. Det kan ske genom olika former av sit-ins. Mallar för detta hittas på LINDA under ”Anställd > AT-ST-tjänstgöring > ST-läkare > För studierektorer och handledare"


  • Handledarsamtal ska genomföras regelbundet och vara inplanerade i förväg. ST-läkare och handledare ansvarar gemensamt för att dessa blir av. Målet är minst fyra handledarsamtal per år, gärna oftare i början av ST. ST-läkaren ansvarar för dokumentation av handledarsamtalet. Om man vill kan man använda sig av den mall för handledarsamtal som finns på LINDA under ”Anställd > AT-ST-tjänstgöring > ST-läkare”.


  • Hjälpa ST-läkaren att välja och prioritera kurser och placeringar, utifrån ST-läkarens fas i ST, intresse samt tidigare kunskaper.


  • Fortlöpande bedöma, återkoppla, följa upp och vid behov revidera det individuella utbildningsprogrammet.


  • Under randningar utanför hemkliniken eller hemsjukhuset hålla kontakten med ST-läkaren och följa upp hur placeringen fortlöper.


  • Det åligger handledaren att kolla att intygen för placeringar och kurser mm stämmer och är riktiga.


  • Medverka vid specialistkollegium för presentation av ST-läkaren, bidra till utvärdering av ST-läkarens kompetensutveckling och återkoppla detta till ST-läkaren.


  • Tillsammans med verksamhetschef och studierektor, bedöma och underteckna ansökan om specialistkompetens. Handledaren är den som har det huvudsakliga ansvaret att bedöma om ST-läkaren uppfyller kraven för specialistkompetens.



Kompetensportfölj

Kompetensportföljen är dokumentationen av ST och sammanställs av ST-läkaren. Den ligger till grund för att bedöma om ST-läkaren får sin ansökan om specialistkompetens beviljad. Det är därför viktigt att den uppdateras fortlöpande. Den består av:


  • Loggbok
  • Dokumentation av medsittningar (minst en medsittning/placering)
  • Dokumentation av specialistkollegier
  • Dokumentation av handledarsamtal.
  • Dokumentation av genomförda kurser
  • Dokumentation av genomförda placeringar.